Lilla Augustpriset, 2004

Diktsvit som Ester Roxberg fick Lilla Augustpriset för år 2004.

Juryns motivering
”Ett personligt, allvarligt och inkännande nedslag i tiden. Genomskådande med en alldeles speciell glimt i det känsliga ögat. Den lilla människan som förundras och förskräcks men som ibland förstår alldeles för väl. Det är lyhört iakttagande. Texten känns alldeles självklar. Den kryper snabbt in och berör. Sista raden i en av dikterna ´det är jag mot sverige inatt´ blir ett uppfordrande slutackord. Jag läser dikten högt och den växer ytterligare.”

SE UPP LILLA MÄNNISKA FÖR SNART SMÄLLER DET © Ester Roxberg 

avgörelsen

om det ändå betydde nåt
sa dom gick dom lämnade dom
viskningen som till och med den amerikanska presidenten trodde på

se upp lilla människa för
snart smäller det

*

det finns många valmöjligheter lilla människa
man kan gå långsamt
framåt
man kan gå fortare
öka lite på takten
man kan krypa på alla fyra
man kan kräla pressa
magen mot gruset
kyssa vår jord
man kan
springa

fortare än en mördarsnigel

det finns många valmöjligheter min vän
man kan kasta sig in i livet
stå upp, säga
och jag är inte ens rädd för daggmaskar
man kan slungas
vissla som en skör vind när man
flyger med huvudet först genom luften
man kan gungas
sakta framåt bakåt
bakåt
man kan skjutas
man kan
skjutas
vaggas
stilla
in

*

varje dag är en ny smaskig löpsedel
och en lugn och stilla väntan

*

klockan 18 i går kväll var vi 8 999 129 människor
som föddes och lärde sig leva

klockan 18 i går kväll var vi 8 999 129 surrealistiska kroppar
som gick sprang hoppade simmade arbetade lite till och andades bara nästan ut
och som aldrig fick några svar på om det fanns liv på andra planeter

klockan 18 i går kväll var vi 8 999 129 ensamma mål
som tänkte en tanke drömde en dröm om framtiden och somnade stilla in i hopp om nästa dag

klockan 18 i går kväll var vi 8 999 129 gnuggningar mot verkligheten
som fanns till på vår planet jorden i ett land som heter sverige
ihågkomna och älskade

håller vi samma takt som i augusti förra året när vi i snitt ökade med en ny invånare var tionde minut blir vi nio miljoner nu på torsdag enligt SCB:s beräkningar

*
och en av dessa nio miljoner är jag
som sitter uppe på nätterna till klockan fem på morgonen
och äter glass med kolasås bara för att jag är värd det
du säger att jag aldrig är ensam
men det är inte sant för här syns inte en enda hudfläck eller ett enda andetag
som inte är mitt
det är jag mot sverige inatt

*

att vakna och hoppas att kanske
det här är en onsdag

noll sex och trettio
jag ler när väckarklockan ringer halv sju jag stiger genast upp med morgonfrisyr och morgonpåsar under ögonen och säger högt till mig själv gosh i am hot framför spegeln
jag åker pulka nerför min trappa jag äter frukost i en cornflakesreklamversion
där alla bara älskar varandra klockan halv sju på morgonen

*

det har regnat i flera dagar och det är översvämning i småland
änderna har drunknat i kanalen och himlen flyr ifrån mig och världen
även ifall vissa kallar det att molnen rör på sig
pappa står i köket i sin grönsvartrandiga morgonrock
som han haft varje morgon sen jag var fem år
han tittar ut på sommarvädret som kastar regndroppar mot fönsterglaset

*

på dagens nyheters hemsida läser jag att ett belgiskt passagerarplan
tvingades vända tillbaka till flygplatsen i bryssel
efter bara tjugo minuters flygning i måndags
orsaken var att en av piloterna hade attackerats av en katt

*

när klockan tickar högre än allt vad man någonsin trott på

jag tittar på matteläraren med sin äckliga drickerkaffevarjehalvtimmeandedräkt
och säger att nej jag ser ingen mening
han tittar på mig med sina isblå fiskögon som han stulit från en hundra år gammal död fisk
böjer sig fram
viskar
säg det inte till någon men du har rätt
försök inte att förstå lilla vän
för det är som med allting annat
oberäknat och oförklarligt det bara är så
att det är ingen mening att försöka förstå det är bara att öppna boken
och lära sig orden och reglerna
utantill

jag vet inte längre om jag klarar det här

*

på ett tåg mellan göteborg och kalmar den sjätte augusti tvåtusenfyra
ett stort tystnadssurrande land asfalt
tjugo meter mellan varje väntande skopar
något har fastnat och kommer inte loss
sovande vaggande lite slemmande
lite sådär lagom solbrända svenskar
knastrande prasslande snarkande
det luktar ostbågar tuggummiandedräkt gummiskosula
svettiga hudpartiklar fyra dagars otvättat hår
pressbyråns fyra dagar gamla ostfrallor för trettiotvå kronor styck
gårdagskaffesurplande tom fantaburk som man får en femtioöring för i pant
läderväska bensin cigarettfimp gömd i fickan
allers korsord och gräsfläckar på jeansen

en flicka hoppar utanför i en vattenpöl som regnet nyss bildat
det skvätter upp mot det gurglande skrattet
som ekar in bland alla stillastående tågvagnar

*

jag läser på text-tv om en flygkrasch i sudan
flera hundra människor dog och en enda överlevde
ett tvåårigt barn

*

i en tidning som heter elle läser jag om att man kan
bli smal av att bara använda en parfym
en undersökning visar att de kvinnor som har en somrig parfym på sig
uppfattas av män som att de väger två kilo mindre än vad de egentligen gör
om männen dessutom tycker att parfymen luktar gott tror de att
de väger fem kilo mindre än de egentligen gör

*

det slog mig nyss att jag bor i ett land
där det finns människor som arbetar med att
klistra igen sprickor i asfalten
så att vägen inte ska gå sönder

*

man ska lära sig att prata
från att säga mamma pappa glassbåt och vill ha till att säga
ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja ja
aldrig nej jag har aldrig fått lära mig att säga nej
man ska kunna prata annars är man ett gruskorn på en grusplan säger de fast
det är man även om man skriker
men man får inte skrika
man ska prata i en lagom samtalston
inte höja rösten och framkalla högt blodtryck och svett i armhålorna
prata inte tyst heller för då är man endast ett irriterande surr i ögonvrån

*

jag böjer mig ner för att knyta skon jag hör en röst bakom mig säga
fy fan alla dessa jäkla utlänningar överallt
jag slutar knyta skon och ser på en man med vitt hår glasögon blåjeans
jag ser på den sjuttioåriga mannen och känner att jag vill
springa ifatt honom med min oknytna sko
skrika skrika skrika skrika skrika skrika skrika skrika skrika skrika
jag står kvar och ser honom försvinna

*

i skolan tittar vi på en film där några fransmän och fransyskor pratar om sverige
de säger att i sverige äter alla skorpor och att i sverige är man öppna mot varandra
och att i sverige är det mycket friare än i andra länder att göra och säga vad man vill

*

jag undrar en sekund om du och jag hade blivit vi två alls
om det inte hade existerat parenteser i vårt avslagna svenska språk
istället för att skriva det är en banan
ska man skriva jag tror att det är en banan
och vi skapar nya ord för att anpassa vår feghet
som en blind måste anpassa sitt hem efter sitt handikapp
nog kanske jo nästan ganska ungefär om jag vet inte jag vet inte jag vet inte
vi vet inte för att anpassa vår feghet

*

man ska prata
säga hej men god dag
när man ska leka att man är artigare än man är
ta i hand men inte mer
säga jag är vad jag heter fråga
och själv då

*

jag gör vettiga saker
jag äter mat i den nya soffan fast jag inte får
jag ställer till och med vattenglaset på skinnpallen
jag gillar att leva farligt säger den snygga människan bakom solglasögonen i teverutan
jag tittar på en amerikansk komediserie
där jag inte behöver skratta för det gör några andra som man inte får se
praktiskt tänker jag

jag får träningsvärk av att skära gurka
jag tänker att nu ska jag gå ut och springa
jag klär på mig mina träningskläder
och snörar ihop mina gympaskor och jag springer nio komma nio millimeter
sedan smälter jag i solen
men det är inte det att jag har en dålig kondition
för vem som helst hade pustat efter det där

*

jag går på en buss som heter trehundrafemtio och ser en plats bredvid
en kvinna med en kappahlpåse i handen
jag sätter mig bredvid henne och hon pressar sig intill fönstret
på andra sidan gatan hoppar en pojke som har kryckor och bara ett ben
pojken skrattar och ler med varenda liten kroppsdel
kvinnan med kappahlpåsen börjar nynna på den blomstertid nu kommer

på bussen sitter en utvecklingsstörd kvinna med sitt barn
ingen kan höra vad kvinnan säger eftersom hon har talproblem
men barnet hör
den blonda fyraåriga flickan ler och skrattar och leker med sin
mamma och undviker alla andra ögon
ingen förstår förutom den blonda fyraåriga flickan
jag skulle göra vad som helst för att få vara henne

jag konversationstjuvlyssnar
jag hittade en tusenfoting i en peperoni en gång
jo det är sant den var typ tio centimeter lång
det var på ica
jo och det var inte bara en
det var flera
det var två tusenfotingar
jag hittade två tusenfotingar i fem peperoni
ät aldrig peperoni
och köp aldrig peperoni på ica

en alkis kommer in och alla näsor borras ner i armvecket på tröjan
han tappar en trisslott på marken och utbrister att en trisslott
får man inte kasta bort för det kan ju vara en miljon på den
sen öppnar han en ny öl

jag plockar ner några fåglar som flyger ovanför mig
jag hänger mig i deras fjädrar och de lyfter mig upp
jag flyger till london och dricker en halv kopp te
jag flyger till usa och träffar britney spears på gatan
hon frågar om jag vill följa med på nagelmanikyr
jag tackar för erbjudandet men säger
att jag tyvärr är upptagen
jag flyger till irland och träffar på ett rockband
jag trallar lite med dem en stund
jag flyger till en liten stad någonstans
med tiotusen invånare
jag landar på din balkong
vi sätter oss ner och är tysta

några barn kastar handgranater på bussen vi åker i
du kysser mig
jag blundar och när jag tror att jag har exploderat och lösts upp
öppnar jag ögonen och ser de mosade apelsinerna på glasrutan
jag tror att jag tackade gud för att jag fick leva
jag vill inte dö idag
och bussen luktade apelsin förevigt

*

man ska tacka säga
tack för att vi fick komma och tack för att ni kom
säga ååh vad brun du blev på kanarieöarna
det kallas att anse att man pratar med varandra
som tanterna bakom mig på bussen som talar utan att andas
talar oj usch vad varmt det är ute och nej usch vad kallt det är ute
att anse att man p r a t a r med varandra
säga mmmmmmmmmmmm mellan varje punkt
fråga hur mår du och svara jag mår bra
man ska lära sig att prata

och jag vet inte om jag klarar det

*

lördag tjugotre och tio
jag står i en dörr och stirrar in i en rosa nagellacksmålad värld
där de snurrar runt bland spriten med så tajta byxor att de
lämnar röda märken under deras små söta navlar
jag önskar att jag var så tjock att jag inte kom in genom dörren alls

*

lördag noll ett noll ett
jag ligger utfläkt i sängen och teven är den enda som snurrar
jag äter chips och tackar olw för att de räddar liv
på kanal ett visar de en fransk film om en kvinna
som av misstag råkar döda alla som hon älskar
på kanal fem visar de en dokumentär om
den kända skådespelaren brittany murphys liv
man får veta hur en vanlig dag i hennes liv ser ut
hon pratar om att man ska fånga dagen
hon är snygg

jag är en svensk dörrmatta som det står välkommen på

*

detta är något som jag egentligen absolut inte får skriva
att
varje dag blir jag osäkrare
jag vet inte om jag klarar det här

att leva
att vara
att prata
att synas
att höras
att älskas

*

tio steg till köket tre steg till soffan
fyra och ett halvt steg till toaletten femtusen mil till telefonen
tiotusen mil till ett ögonblick
någon sorts lyrik
jag skulle kunna börja gå nu
ta en meter i taget och så
jag kan börja gå nu
om det ändå betydde nåt

*

grannen klipper gräset klockan noll ett noll nio
för att ett grässtrå inte får vara längre än det andra när vi vaknar imorgon
jag proppar öronen fulla med öronproppar
och ber en liten bön
gula väggar som haver bara mig kär
se till mig som svensk är
sen somnar jag som en liten
skorpätande smurf

det här är mitt liv
mina smällkarameller

*

det finns många valmöjligheter lilla människa
man kan gåendes krypandes krälandes springandes
kastas slungas gungas skjutas vaggas
in i livet

man kan tycka att ingenting betyder något
och att ingenting har någon mening
eller så kan man tycka att
se upp lilla människa
snart smäller det

för här kommer livet

*

det är alltså nu det händer
det är nu
ingenting händer